Tillvägagångssätt
Det finns en rad möjliga tillvägagångssätt för finansiella avsättningar för miljöskulder och betydande variationer i genomförandet internationellt, inklusive inom EU. Detta återspeglar variationen i typ och antal verksamhetsutövare som omfattas av de olika systemen för finansiella avsättningar, variationen i tillgängliga lösningar för finansiella avsättningar och de resurser som finns tillgängliga för genomförandet.
Till exempel kan ett system som omfattar ett litet antal operatörer med mycket hög risk vara mycket restriktivt när det gäller vilka typer av finansiella bestämmelser som är tillåtna och ha en hög grad av inblandning och granskning från tillsynsmyndigheternas sida, men detta kanske inte är lämpligt eller praktiskt för ett stort antal operatörer med lägre risk.
Försörjning innebär ofta en platsspecifik strategi som görs av en enskild operatör. Kollektiv försörjning kan också göras. Kollektiv försörjning är ett grupparrangemang för finansiell försörjning som en operatör kan gå med i och betala till och som kommer att betala om operatören inte fullgör sina skyldigheter.
Typen av ansvar kan också påverka tillvägagångssättet. Platsspecifika tillvägagångssätt med individuell tillsyn av tillsynsmyndigheter skulle inte vara ovanliga för deponier och gruvor med tanke på de oundvikliga och ofta stora åtaganden för stängning, återställande och efterbehandling som är inblandade. För att täcka ansvar för oförutsedda incidenter vid ett mycket stort antal anläggningar kan det dock krävas en bred finansiell lösning, t.ex. genom att utveckla en fond eller en försäkring. Under dessa omständigheter kan detaljerna specificeras mer generellt med operatören eller poolen som ansvarig för att se till att det finns på plats med periodiska och slumpmässiga kontroller. Ett annat tillvägagångssätt kan krävas för att täcka scenarier där det potentiella ansvaret kan sträcka sig över en lång tidsperiod, till exempel avveckling av brunnar, övervakning och eftervård.
Detta är frågor som tillsynsmyndigheterna själva ska avgöra i enlighet med relevant lagstiftning. Den vägledning som ges här är endast i informationssyfte och är avsedd att peka tillsynsmyndigheter till de frågor som är mest betydelsefulla att överväga.
Europeiska kommissionen har utfärdat vägledning (t.ex. om mekanismer för finansiellt tillhandahållande för direktivet om geologisk lagring), men medlemsstaterna har i allmänhet utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fastställa vilken typ av mekanism för finansiellt tillhandahållande som är godtagbar för att uppfylla EU-kraven. Vissa medlemsstater offentliggör nationell lagstiftning eller vägledning som anger vilka typer av mekanismer som är godtagbara, under vilka omständigheter, och i vissa fall kan beloppet anges. Vissa tillsynsmyndigheter kan komplettera finansiella bestämmelser med andra bestämmelser som syftar till att begränsa ackumuleringen av skulder. Ett exempel på detta är Alberta Energy Regulator som tar ut icke återbetalningsbara avgifter för inaktiva inventarier.