3.3.1. TILLGÄNGLIGA RESURSER

I Spanien finns det enligt miljöansvarslagen ett lagstadgat krav på att verksamhetsutövare ska genomföra en riskbedömning för att identifiera verksamhetens riskscenarier, poängsätta dessa scenarier baserat på sannolikheten för att de inträffar och ett miljöskadeindex, och sedan välja det scenario som representerar 95 procent av risken.

Ministeriet för den ekologiska omställningen och den demografiska utmaningen (Spanien) har utvecklat tre verktyg (ARM-IDM-MORA) som hjälper verksamhetsutövare att göra miljöriskbedömningar och beräkna storleken på den obligatoriska ekonomiska säkerheten.

Modelo de Oferta de Responsabilidad Ambiental (MORA), 2014 beräknar potentiella kostnader för sanering av miljöskador. MORA-modellen är ett uppföljande icke-obligatoriskt verktyg för att beräkna potentiella kostnader för avhjälpande av miljöskador. Den kräver information om den plats där skadan skulle inträffa, den agent som orsakar skadan (t.ex. bränsle, brand), omfattningen av de naturresurser som påverkas (t.ex. antal arter, mängder mark eller vatten) och skadans reversibilitet. MORA-modellen innehåller miljödata för Spanien, väljer den bästa saneringsmetoden (som kan justeras) och innehåller enhetskostnader för saneringsmetoderna. De receptorer som beaktas är vatten (grundvatten, floder, hav), mark, arter och livsmiljöer. Dess största potential är som en ex-ante metodik, även om den kan användas för att hjälpa till med utvärderingar ex-post.

Verktyget Environmental Risk Assessments (ARM) hjälper verksamhetsutövare att förbereda miljöriskbedömningar.

Med verktyget IDM (Environmental Damage Index) kan verksamhetsutövaren uppskatta hur allvarlig miljöskadan är för varje riskscenario som identifierats i miljöriskbedömningen. Detta gör det möjligt att jämföra de olika scenarierna och välja ett referensscenario som ska ligga till grund för beräkningen av beloppet för den obligatoriska finansiella garantin.

Många sektorer rapporteras ha utvecklat elektroniska miljöriskanalyser för sin bransch som kopplas till MORA-applikationen och automatiskt hämtar uppskattade återställningskostnader för sina riskscenarier, vilket är mycket användbart för riskhanteringsändamål.

Fler information, på spanska, finns på följande länk: Modelo de Oferta de Responsabilidad Ambiental (MORA), 2014. 

Den engelska versionen av verktygen finns tillgänglig på

https://servicio.mapama.gob.es/mora/login.action?request_locale=en.

Vägledning på engelska om verktygen finns tillgänglig på följande länk Vägledningsdokument för genomförandet av lagen. En Broschyr finns också tillgänglig.

Irland har också utvecklat (Guidance on assessing and costing environmental liabilities’ för kostnadsberäkning av potentiella skulder till följd av incidenter (dvs. oförutsedda skulder).  Den finns tillgänglig på följande länk http://www.epa.ie/pubs/advice/licensee/fp/. Det första steget är en standardriskbedömning (baserad på International Standards Organisation-standarder) för att identifiera, analysera och utvärdera rimliga risker för behandling. Vägledningen innehåller icke uttömmande listor över risker som vanligtvis uppstår under rubrikerna: bränslelagring, bulklagring och hantering (kemikalier, lösningsmedel, mjölk etc.), produktion, avfallshantering, luftrening, avloppsvattenrening, dränering, deponi, brand, väder, trafik och arv. Riskerna rangordnas i prioritet baserat på produkten av deras sannolikhets- och konsekvenspoäng. Därefter föreslås åtgärder för att minska riskerna, riskägare utses och tidsramar för genomförandet anges.

Det andra steget är identifiering, kvantifiering och kostnadsberäkning av det troliga värsta tänkbara scenariot. Detta är den potentiella händelse som innebär det största miljöansvaret (dvs. den högsta konsekvenspoängen ovan). Det troliga värsta tänkbara scenariot beskrivs i detalj i termer av följande:

• typer av material som försvinner
• kvantitet av material som förloras
• inblandade vägar
• påverkans art och omfattning
• påverkans art och omfattning
• kontroll- och saneringsåtgärder som krävs

Den nederländska modellen har utvecklats som ett verktyg för de behöriga myndigheter som ansvarar för att utfärda tillstånd för Seveso-företag och IED bilaga I-kategori 4  företag (kemisk industri) i Nederländerna för att hjälpa till att fastställa beloppet för den ekonomiska säkerhet som behövs för att täcka kostnaderna för avhjälpande av miljöskador.   En google-översättning av den nederländska modellen finns i bilaga II. 

En engelsk översättning av kapitel 4 (som innehåller metoden) finns i bilaga II till IMPEL-rapport 2017/22, uppdaterad 2018, som finns tillgänglig på https://www.impel.eu/projects/financial-provision-what-works-when/

Metoden bygger på antagandet att företaget har ett aktuellt och giltigt tillstånd och att företaget uppfyller sina miljöåtaganden.  Modellen bygger på effekter snarare än risker, och företagsnedläggning (konkurs) till följd av en incident tas som utgångspunkt.  Detta beror på att denna typ av företagsnedläggning automatiskt inkluderar de offentliga kostnader som kan följa av ett vanligt företags upphörande.

Under förutsättning att ett företag följer sitt gällande tillstånd uppstår vid en företagsnedläggning (konkurs) till följd av en miljöincident miljökostnader för omhändertagande av lager och avfall samt sanering av mark-, yt- och grundvattenföroreningar. Icke-miljörelaterade kostnader (t.ex. ekonomiska skador) ingår inte i modellen.

Tillståndsgivare kan enkelt fylla i modellen med information som företag redan måste tillhandahålla när de ansöker om tillstånd. Efter att ha genomfört ett begränsat antal steg resulterar tillämpningen av modellen i ett belopp för den finansiella garanti med vilken eventuella icke återvinningsbara miljökostnader (i stort sett) kan täckas vid en nedläggning av företaget.

Tre komponenter avgör omfattningen av den ekonomiska säkerheten:

1. Kostnader för bortforsling och behandling av avfall;
2. Sanering av mark och grundvatten; och
3. Rening och sanering av ytvatten.

Den totala storleken på den ekonomiska säkerheten bestäms genom att summera de beräknade kostnaderna för de tre komponenterna. 

Det finns en betydande mängd information om anspråk enligt internationella fonder för sanering av oljeutsläpp till sjöss på webbplatsen International Oil Spill Funds (internationell fond för ersättning av oljeföroreningar). Forskning har undersökt korrelationer med faktorer som kolvätetyp och mängden spilld olja i synnerhet. Det har också gjorts försök att utveckla formler och modeller med hjälp av dessa faktorer och andra faktorer som geografiskt läge, typ av strandlinje, miljömässiga och socioekonomiska egenskaper och saneringsstrategi. Även om dessa försök bör betraktas med försiktighet med tanke på datasetens begränsningar och den komplexitet som finns i verkligheten, ger de en fingervisning om möjliga tillvägagångssätt för att utveckla formler eller standardvärden.