WMCE fas I delprojekt - BAT-slutsatser om avfallsförbränning

Detta informationsdokument sammanfattar de viktigaste teman, viktiga idéer och fakta som hämtats från de tillhandahållna källorna, med fokus på genomförandet av BAT-slutsatser (bästa tillgängliga teknik) för avfallsförbränning i IMPEL:s medlemsländer.

Nyckelfynd och teman:

Källorna belyser utmaningarna och de olika tillvägagångssätten för att genomföra 2019 års BAT-slutsatser för avfallsförbränning inom IMPEL:s medlemsländer. Ett centralt tema är övergången från befintliga tillstånd till att anpassa sig till de nya, strängare BAT-associerade utsläppsnivåerna (BAT-AEL) före tidsfristen 2024. Den praktiska tillämpningen av BAT för utsläppskontroll, energieffektivitet och principer för cirkulär ekonomi, särskilt när det gäller bottenaska, är också framträdande ämnen.

1. Implementering av BAT-slutsatser för avfallsförbränning (baserat på enkätrapport):

• Undersökningens omfattning och metod: Undersökningen syftade till att fånga upp det praktiska genomförandet av WI BAT-slutsatser baserat på erfarenhet och kunskap hos experter, tillståndsförfattare och inspektörer inom IMPEL-nätverket. Respondenterna ombads att lämna information om avfallsförbränningsanläggningar som de är involverade i, vilket täckte olika aspekter från allmän information till specifika BAT.
• Status för förnyelse av tillstånd: Ett betydande antal svar indikerade att processer för förnyelse av tillstånd för att införliva de nya BATC:erna var "pågående" eller "ska fortfarande starta" vid tidpunkten för enkätutskicket. Detta understryker den pågående utmaningen med att uppfylla tidsfristen 2024.
• Sättning av utsläppsgränsvärden (ELV): Undersökningen visade en tendens att sätta ELV mot den övre gränsen av BAT-AEL-intervallet.
• Enligt rapporten, "På frågan om fastställande av ELV har de flesta svaren varit 'Vid den övre gränsen'."
• Skälen till detta var bland annat att BAT är tillämpbart för befintliga anläggningar (med hänsyn till utrymmesbrist, kostnadsnyttoanalys) och att ELV som fastställs i IED-tillstånd (Industrial Emissions Directive) ofta är högre än BAT-AEL.
• Omvänt angav en mindre andel av svaren att ELV skulle sättas "i mitten" eller "vid den nedre gränsen."
• Other Than Normal Operating Conditions (OTNOC): Hanteringen av OTNOC är en kritisk fråga. Undersökningen utforskade vad som anses vara OTNOC och om ELV sätts under dessa perioder.
• Allmänt förekommande OTNOC:s inkluderar "anläggningsfel" och "fel på luftfläktar eller fläktar med inducerat drag."
• En betydande andel av respondenterna (53%) angav att "ELVs INTE sätts" under OTNOC, medan andra (29%) sätter ELVs för alla föroreningar och en mindre grupp (18%) för vissa.
• I rapporten konstateras att "BAT 5 uppmärksammar att OTNOC-övervakningen ska utföras genom direkta utsläppsmätningar (t.ex. för de föroreningar som övervakas kontinuerligt) eller genom övervakning av surrogatparametrar om detta visar sig vara av likvärdig eller bättre vetenskaplig kvalitet än direkta utsläppsmätningar."
• Formatet för OTNOC-hanteringsplaner var inte allmänt tillgängligt vid tidpunkten för undersökningen.
• NOx-reducering: SNCR (Selective Non-Catalytic Reduction) och SCR (Selective Catalytic Reduction) var de vanligaste NOx-reduceringsteknikerna som rapporterades.
• I rapporten anges följande: "Den mest använda NOx-reduceringstekniken har visat att de flesta anläggningar har installerat SNCR; ingen har kombinerat SNCR och SCR."
• Ett anmärkningsvärt resultat är att "För många anläggningar kommer det att vara en utmaning att nå BAT AEL för NOX" och att "SNCR kan’inte nå mellannivån i BAT-AEL-intervallet.detta tyder på att potentiella framtida uppgraderingar kan vara nödvändiga för att uppfylla strängare gränsvärden.
• Reduktion av sura gaser: Injektion av torra sorbenter var den teknik som användes mest frekvent. Rapporten nämner dess fördelar (ingen vattenförbrukning, mindre avloppsvatten) men konstaterar också att "det kan vara svårt att nå de lägsta gränsvärdena." Det potentiella skiftet till våtscrubbers för strängare gränsvärden (som kvicksilver) lyfts också fram.
• Kontinuerlig övervakning (dioxiner och kvicksilver): Undersökningen visade på variationer i implementeringen av kontinuerlig övervakning för dioxiner (PCDD/F) och kvicksilver.
• För dioxiner var andelen anläggningar med kontinuerlig övervakning "Redan på plats" (37%) lika stor som de "Inte på plats eller föreskrivna inom 2023."
• För kvicksilver var en högre andel "Föreskrivs inom 2023" (47%) jämfört med de "Finns redan på plats" (37%).
• Motiveringen till att inte installera långtidsprovtagning handlade ofta om "bevisat lågt och stabilt innehåll."
• I rapporten noteras att tillämpningen av BAT 30 (dioxiner) och BAT 31 (kvicksilver) utgör en "pågående utmaning" för de flesta fall, med en betydande andel som rapporterar "varken installerade eller föreskrivna" kontinuerliga system.
• Energieffektivitet (BAT AEEL): Energieffektivitet identifieras som en "verklig utmaning" för avfallsförbränning. Medan en hög andel av respondenterna ansåg att BAT AEEL var obligatoriskt (63%), ansåg en betydande andel det inte (37%).
• I rapporten konstateras att förhållningssättet till BAT AEEL "baseras på skillnaden mellan BAT AEEL (som IED-bestämmelserna uttryckligen betraktar som obligatoriskt) och Associated Energy Efficiency Levels, som kan ses som ett mål att uppnå."
• Tillämpningen av BAT 19 (värmeåtervinningspanna) och BAT 20 (ökad energieffektivitet) undersöktes.
• Avvikelser: En liten andel av svaren angav att avvikelser hade tillåtits, främst för utsläpp till luft. Specifika detaljer om föroreningarna och tillåtna ELV angavs i vissa fall.
• Cirkularitet: Principerna för cirkulär ekonomi beaktas genom åtgärder för att minska vattenanvändningen/avloppsvattenproduktionen och för att behandla/återvinna slagg och bottenaska.
• Den utbredda användningen av torra reningssystem bidrar till minskad generering av avloppsvatten.
• Behandling och återvinning av slagg och bottenaska sker huvudsakligen utanför anläggningen. Vanliga metoder är metallåtervinning, produktion av sekundära ballastmaterial, valorisering i cementugnar eller deponering.

• Veolia SELCHP (Municipal WI):Avfallsmottagning: Visuell inspektion och vägning av leveranser var standard. Radioaktivitetsdetektering noterades som inte praktiserad, vilket motiveras av Storbritanniens's regelsystem för radioaktiva källor.
• Operationer: Hantering av lustgascylindrar i avfallet lyftes fram som en utmaning som orsakade skador på ugnen. Avfallsblandning och blandning före förbränning noterades.
• Energiåtervinning: Betydande elproduktion och värmeexport till ett fjärrvärmenät observerades. Planer på att bygga ut fjärrvärmenätet illustrerar ytterligare fokus på energieffektivitet.
• Dammutsläpp: IBA kyls i vatten och lagras inne i en byggnad, vilket minimerar dammrisken.
• Avloppsvattenrening: Det finns inget reningsverk för avloppsvatten vid förbränningsanläggningen eftersom allt vatten från processen återanvänds i IBA:s kylningsprocess."
• Hantering av bottenaska: Askan provtas för TOC (totalt organiskt kol). Efter kylning återvinns järnmetaller på plats och askan skickas till en annan plats för ytterligare metallåtervinning och produktion av ballast för byggnation.
• Rökgasrening: Påsfilter, halvvåt absorbator och SNCR var de reningssystem som användes.
• Övervakning: Utsläppsnivåer i realtid visas i kontrollrummet.
• Kontinuerlig övervakning (brittisk metod): Storbritannien har en flexibel metod som tillåter verksamhetsutövare att "inte behöva utföra kontinuerlig övervakning om de kan visa att deras utsläpp av dioxiner alltid ligger under gränsen för periodisk övervakning och att deras kvicksilverutsläpp ligger under 10 µg/m3.detta står i kontrast till obligatorisk kontinuerlig övervakning i många andra EU-länder.
• Offentlig uppfattning: WI är fortfarande kontroversiellt i Storbritannien och Europa, även om det anses vara ett bättre alternativ för klimatförändringar än deponering.
• Överensstämmelse med tillstånd: Förbränningsanläggningens tillstånd beskrevs som omfattande och detaljerat och innefattade BAT.
• Daggruppens IBA-behandlingsanläggning:IBA-källa: Behandlar bottenaska från SELCHP-anläggningen.
• Dammkontroll: Goda dammkontrollsystem observerades, inklusive täckta transportörer och vattensprayer, samt säkerställande av tillräcklig fukthalt i askan.
• Metalåtervinning: Anläggningen använder sig av siktning, krossning, aeraulik separation, magnetisk separation (järn) och virvelströmsseparation (icke-järn). En nyligen genomförd investering i ytterligare virvelströmsseparering har visat sig vara ekonomiskt fördelaktig.
• Åldring och tvättning: Åldringsprocesser (karbonatisering, dränering, oxidation) används, ofta med vätning för att optimera fukt och förhindra damm. Tvättning används för att minska lakbarheten hos lösliga ämnen.
• Avfallsstatus: Möjligheten för behandlat ballastmaterial att uppnå avfallsstatus i Storbritannien diskuterades.
• Cirkulär ekonomi: Anläggningen bidrar till den cirkulära ekonomin genom att återvinna metaller och producera återvunnet ballastmaterial från IBA.

3. utmaningar och förslag:

Båda källorna lyfter fram kritiska punkter och förslag för framtida arbete:

• Kritiska punkter i BATC-implementering:Klarhet och implementering av OTNOC-hanteringsplaner.
• Verifiering av tillförlitligheten i energieffektivitetsdata som tillhandahålls av operatörer.
• Utveckla verktyg för att utvärdera "bevisat lågt och stabilt Hg-innehåll."
• Finna effektiva lösningar för bottenaska och slagg.
• Att åtgärda inkonsekvenser/skillnader mellan IED och BAT.
• Föreslagna praktiska verktyg:Mallar för OTNOC-hanteringsplaner.
• Självövervakningsplaner.
• Checklistor för inspektörer.
• Rapporter om enhetligt antagande och tolkning av BAT i tillstånd.

Övergripande slutsatser:

Genomförandet av 2019 års BAT-slutsatser för avfallsförbränning utgör ett komplext landskap i IMPEL:s medlemsländer. Även om framsteg görs, särskilt inom områden som energiåtervinning och cirkularitet, kvarstår utmaningar när det gäller att helt anpassa befintliga anläggningar till de nya BAT-AEL senast 2024. Variationer i tillvägagångssätt för tillståndsgivning och genomförandet av kontinuerlig övervakning av dioxiner och kvicksilver belyser områden för ytterligare harmonisering och utveckling av vägledning.

Besöken på plats gav värdefulla praktiska insikter i tillämpningen av BAT i verkliga miljöer och visade både framgångsrika implementeringar (t.ex. återanvändning av avloppsvatten vid SELCHP, effektiv metallåtervinning vid Day Group) och pågående utmaningar (t.ex. NOx-reduktion vid äldre anläggningar, hantering av problematiskt avfall). Storbritanniens strategi för kontinuerlig övervakning, baserad på påvisat låga utsläpp, representerar ett annat perspektiv jämfört med obligatoriska krav på andra håll.

De identifierade kritiska punkterna och de föreslagna praktiska verktygen understryker behovet av fortsatt samarbete och kunskapsutbyte inom IMPEL-nätverket för att stödja inspektörer och tillståndsgivare i att uppnå ett effektivt och konsekvent genomförande av WI BAT-slutsatserna. Projektets fokus på krav på egenkontroll och utveckling av praktiska verktyg är avgörande för att ta itu med dessa utmaningar.

Nästa steg:

• Fortsatt analys av enkätdata för att identifiera specifika områden som kräver vägledning.
• Utveckling av praktiska verktyg baserat på förslag från respondenterna i undersökningen.
• Facilitering av workshops och kunskapsutbyten för att dela med sig av bästa praxis och hantera utmaningar i genomförandet.
• Beakta insikterna från platsbesöken för att informera om utvecklingen av vägledning, särskilt när det gäller OTNOC-hantering, metoder för kontinuerlig övervakning och cirkulära ekonomiaspekter av IBA.